hemsidan
Behandlingsprogram-ideologi:

Verksamheten skall utgå ifrån ett psykosocialt synsett där grunden för arbetssättet är
miljöterapeutisk.Det innebär att vi ska arbeta med barnens beteende, normer och
värderingar. Vi ska sträva efter att ha en så god fysisk och social miljö som möjligt. För
att en ung människa skall lära sig hur hon på bästa sätt skall förhålla sig till sin omgivning
och sig själv, måste hon under avsevärd tid leva i en bra primärgrupp, i en familj eller en
liten grupp som fungerar. Där lär man sig vem man är genom sina närmastes reaktioner på
vad man gör och säger. Där lär man sig vad trygghet är, vad det är att vara barn och att
vara vuxen.Man ställer krav, man anpassar sig. Man löser konflikter och hittar nya vägar
till kontakt, förståelse och ömsesidig respekt.I arbetet med tidigt störda barn räcker det
oftast inte med enbart en normalfamilj längre, utan det måste också till fler vuxna och
kunskap. Kunskap om primärgruppens funktion, om hur man själv påverkas av att arbeta
ihop med människor med psykiska problem, och kunskaper om vad man kan och skall
göra för att hjälpa dem. Allt detta är kunskaper som är ytterligt nödvändiga i
behandlingsarbetet och är svåra att tillägna sig. Det som kommer att skilja vår uppgift
från den vanliga fostrarens är att den som kommer till oss för att få hjälp, med eller mot
sin önskan, inte är ett vanligt barn som behöver finputsas för att klara en normalutveckling.
Nej, det kan handla om en 13-åring, som blivit så hindrad i sin personlighetsutveckling, att
hon på väsentliga områden har en 7-årings eller kanske en 2-årings behov och förmåga.
Denna 13-åring skall då ges möjlighet att på nytt växa igenom sin barndom känslomässigt
och socialt. Man försöker alltså se i vilken ålder barnet egentligen befinner sig och låter
henne sedan gå tillbaka till just den åldern. Att tillåtas vara så liten, kan vara en
förutsättning för att växa vidare. Man får aldrig ge upp och en väg för att klara detta är
att ha ett hem med en liten grupp barn och en stadig vuxengrupp.
Ett annat stort område för att kunna hjälpa barnet, är att samarbeta med föräldrarna och
de sociala nätverk barnet har i hemmiljön. De har en stor kunskap om barnet och dess
livsbetingelser under uppväxten. Därför är det av central betydelse att man skapar ett
samarbete, för att man gemensamt ska hjälpa barnet (och därigenom också föräldrarna)
till en förändring.
De grundläggande principerna för behandling av barn med utagerande störningar i sin
känslomässiga utveckling är relativt lätt definierade. All behandling bygger på att man
bestämt sig för vad som skall behandlas. Här är det viktigt att se till hela individen, att ta
reda på vad som fungerar normalt (vilket vanligtvis är en hel del) och vilka svagheter och
störningar individen har (vilka kan behandlas eller kompenseras).

Grundprinciperna för behandling.
A . Bedömning av emotionell utvecklingsnivå.
Detta därför att den känslomässiga utvecklingsnivån är den allt
annat överskuggande faktorn, som styr mottagligheten för olika
behandlingsmetoder.
B . Kontrollera beteendet.
Härmed menas att vuxna , speciellt under inledningen av
behandlingen måste visa trovärdighet och därigenom skapa
trygghet. Dessa barn har ofta kunnat dra hela vuxenvärlden vid
näsan, samtidigt som man inte känner sig säker på sig själv eller
sin framtid. I stället har det faktum att man kunnat lura eller trötta
ut flertalet vuxna i sitt tidigare liv, inneburit att man känner sig
övergiven av den vuxna världen.
C . Emotionellt bygga upp en positiv relation till vuxna.
Härmed menas att skapa ett förhållande till barnet så att denne
önskar att efterlikna behandlaren och överta behandlarens
värderingar. Detta är en central fas i behandlingsarbetet eftersom
vårt beteende i mycket högre grad styrs av känslomässiga behov än
av förnuftsmässiga värderingar.
D . Undervisa.
När bindningen väl fungerar är mottagligheten stor för all
undervisning, både i teoretiska och praktiska färdigheter, men
framför allt i konsten att kommunicera med andra människor på
ett effektivt och jämlikt sätt. Mottagligheten för denna typ av
undervisning är störst från personer man lärt sig respektera och
känna gemenskap med. Det är ofta ett långt och genomgripande
arbete, men ett positivt sådant när väl lojalitetsbindning
har uppnåtts.
E . Frigöra.
Det handlar om att ge individen en känsla av att han med
bibehållen lojalitet mot sina fostrare, ändå i allt högre grad
självständigt kan fatta avgörande beslut, lösa konflikter och möta
svårigheter på egen hand, men med en likaledes bibehållen känsla
av att han har sina auktoriteter till hands om han skulle
behöva dem.

Eftersom personlighetsutveckling är en process under lång tid, som bygger på stabila
relationer med samma individ, ska också utslussnings- och eftervårdsdelen av behandlingen
knytas till de individer som byggt upp positiva relationer med barnet.
Varje barn behöver en speciell identifikationsperson, som under långa perioder av
behandlingen måste med egen bibehållen sinnesstabilitet tåla mycket långtgående testning
och vara måltavla för den unges förakt för och misstroende mot vuxenvärlden. Samtidigt
måste den vuxne vara mycket stabil psykiskt och fysiskt klara provokationer och till
yttermera visso ha kraft över till känslomässig värme gentemot den unge utan att på lång
tid få något i gengäld.
Sådan här behandling kräver en trygg arbetssituation om någon skall orka utföra det
nödvändiga arbetet.
Den kräver också ett speciellt personalurval där stora krav på personlighet och egen
mognad ställs.Det är med sin personlighet den vuxne arbetar och använder som modell
i arbetet med barnen.

hemsidan

verksamhet

verksamhet
Boendekollektivet Sporren